Edgar
Allan Poe: Det skvallrande hjärtat
Romantiken
var en epok, där skräckhistorier fick plats också, så som Frankenstein av Mary
Shelley. Men amerikanen Edgar Allan Poe (1809-1849) gjorde skräcken riktigt
skrämmande genom att avslöja vardagligt trevliga personer som mordiska och
placerade läsaren in i det sjuka psykets tankevärld.
Det skvallrande hjärtat handlar om en person som dräper
en gammal man eller om en persons galenskap. Berättelsen fokuserar mest på den
mänskliga själens djupaste och mörkaste del (omedvetet). Att hur kan en
vardaglig person verka som ett djur, och att hur personens mänskliga del ska
reagera på ”djurens” agerande. Kortfattat; Poe skriver om förhållandet av människans
medvetet och omedvetet.
”Inom
kort hörde jag en dov jämmer och visste att det var dödsfruktans jämmer. Det
var inte en jämmer som av sorg eller smärta- åh nej- det var det låga dämpade
ljud som stiger ur själens djup når den skakas i sitt innersta.”
Personens
ålder eller skön (vi kan bara tipsa att det är säkert en man, pga. under epoken
världen var ganska mancentrisk) inte beskrivas i berättelsen, men hans
tankegång, att hur han uppfattar och känner miljön kring honom spelar en
avgörande roll. Historien börjar sådan;
”Sant, så
sant- jag har varit och är fruktansvärt nervös, men varför påstår ni att jag är
galen?”
Så, det är huvudpersonen som berättar historien, och
på ett så sätt det blir lättare till läsaren att kunna vara ”in i handlingen.” Att hur den mordiska tanken har uppstod i
huvudpersonens hjärta, vet han inte, men när den har slagit rot, plågade den
honom dag och natt. Mordet pågick inte på grund av att han hatade den gamle,
men på grund av att hur gamlingens öga var. Det var ett så öga, som isade
blodet till huvudpersonen. Själva irritationen var den motiverande drivkraften till
huvudpersonen som genomförde mordet.
Berättelsen går från punkt till punkt, huvudpersonen
efter att motiverade orsaken till mordet, utgår på att hur han gjorde det. Under
natten, ungefär midnatt, vred han om låset i gamlingens dörr och öppnade den.
När öppningen blivit stor nog för hans huvud sköt han in en blindlykta, så att
ingen ljus slapp ut och därefter stack han in huvudet. Denna process har han
gjort under sju nätter, men på den åttonde natten blev den så att den gamle
vaknat upp på natten, medan huvudpersonens huvud var in i dörröppningen. Under
denna natt hände mordet, när huvudpersonen störtade in i rummet, drog ner den
gamle, från sängen, på golvet och välte sängen över gamlingen. När den gamle
var stendöd, huvudpersonen skilde extremiteterna från kroppen och sedan lossade
han plankor i golvet och lade ner den gamlingens lik. Spänningen kom bara
därefter, när konstaplarna knackade på porten. På grund av att grannarna hade
hört ljud från denna lägenhet, så de har anmält saken på polisstationen, därför
konstaplarna hade sänts ut för att göra husundersökning.
Därefter situationen blir mer och mer intressant,
huvudpersonen först är helt lugn, men sen han tappar självkontrollen (”Jag kände att jag måste skrika eller dö!”)
I slutet huvudpersonen erkänner till konstaplarna att vad han har gjort.
Megjegyzések
Megjegyzés küldése